Hur ofta bör en bostadsrättsförening underhållsspola stammen? Erfarenheter från Eskilstuna

 I Eskilstunas centralare delar — Nyfors, Skogsängen, Råbergstorp — finns många flerbostadshus från 50-, 60- och 70-talet. Stammarna är gjutjärn, ibland fortfarande original. För en bostadsrättsförenings styrelse är frågan hur ofta man bör spola dem en återkommande punkt på årsmötet, och svaren varierar beroende på vem man frågar.

Det korta svaret

Som tumregel rekommenderas underhållsspolning av spillvattenstammar var tredje till var femte år för fastigheter med gjutjärnsstammar äldre än fyrtio år. För nyare PP-stammar räcker det ofta med var sjätte till var åttonde år. Men det är just en tumregel — verkligheten beror på hur stammen ser ut just hos er.

Vad påverkar intervallet?

Tre saker styr framförallt: rörmaterial, antalet boende per stam, och hur stammen är dragen. En liggande markledning under källargolvet med flack lutning slammar igen mycket snabbare än en lodrät stam som spolas igenom flera gånger om dagen. Husägare som lagar mycket fettrik mat påverkar också — fett härdar inuti gjutjärn på ett sätt som tvål och hår inte gör.

Hur vet man om det är dags?

De vanligaste tecknen är att golvbrunnen i översta lägenheten töms långsammare än för några år sedan, att det luktar svagt avlopp i trapphuset på vinden, eller att två lägenheter i samma stam plötsligt får problem ungefär samtidigt. Är man osäker går det bra att låta filma stammen — då ser man verkligen hur tjockt belägget är och var det sitter.

Vad innebär en underhållsspolning?

Det är inte samma sak som akut stoppspolning. En underhållsspolning är en planerad genomspolning av samtliga stammar och bottenledningar i fastigheten med varierande tryck och munstycken. Belägg av fett, tvål, hår och rost spolas bort innan det hunnit bli ett stopp. Arbetet planeras tillsammans med föreningen så att vatten och avlopp i lägenheterna störs så lite som möjligt — oftast några timmar per stam.

Vad bör man begära av entreprenören?

Att få en filmrapport efter spolningen är värt mycket. Den visar dels att jobbet utförts, dels hur stammen mår — om det finns sprickor, sättningar, eller delar som närmar sig sin tekniska livslängd. Den rapporten är guld värd när föreningen så småningom ska planera ett eventuellt stambyte eller relining. Utan dokumentation är det lätt att skjuta beslut framför sig.

Att tänka på inför nästa möte

För styrelser som inte vet när stammen senast spolades, är det vettigaste steget att börja med en kamerainspektion av en eller två stammar som ger ett representativt urval. Resultatet ger ett konkret underlag att fatta beslut på, istället för att gissa.

Sörmlandska föreningar med 60-talshus har generellt mycket att vinna på att inte vänta för länge — gjutjärn försämras inte linjärt, det går trögt länge och sedan snabbt.